Honkondom och kvinnlig kondom: komplett guide till insättning, skydd och var du får tag på den

Honkondomen är den enda kondom som sitter i en kropp utan att behöva en erektion, den kan sättas in timmar innan någon annan ens kommer in i bilden, och den ger den som tar emot full kontroll över skyddet. Ändå är det den minst kända kondomformen i Sverige. De flesta har aldrig sett en, och många som har hört talas om den tror felaktigt att den är svår att använda, dyr eller omöjlig att få tag på.

Här går vi igenom hur honkondomen fungerar, hur du sätter in den steg för steg, vad den skyddar mot och vad den inte gör, när den är bättre än en vanlig kondom – och hur du faktiskt får tag på en i Sverige.

Vad är en honkondom, egentligen?

En honkondom – också kallad kvinnlig kondom, inre kondom eller femidom – är en tunn plastpåse med en mjuk ring i varje ände. Den slutna änden med den inre ringen förs in i slidan eller ändtarmen, och den öppna änden med den yttre ringen ligger kvar utanför och vilar mot blygdbenet eller runt öppningen. Ringarna gör två saker: de håller påsen på plats, och de breddar ut öppningen så att könsorganet hamnar inne i påsen och inte bredvid den.

Påsen är cirka 15–17 centimeter lång och finns i en storlek som passar de allra flesta. Ursprungliga Femidom var gjord i latex, men de vanliga moderna varianterna, FC2 och Ella, är tillverkade i nitril – ett syntetmaterial helt utan gummi. Det gör honkondomen till ett verkligt latexfritt alternativ för dig som reagerat på vanlig kondom, något vi går igenom mer ingående i texten om latexallergi och kondom.

Vad skyddar honkondomen mot?

Honkondomen skyddar mot både graviditet och könssjukdomar, och den har en egenskap som den vanliga kondomen saknar: den täcker en betydligt större yta av underlivet. Den yttre ringen lägger sig mot blygdbenet och delar av blygdläpparna, vilket gör att den fångar upp mer hud-till-hud-kontakt än en kondom på penisen gör. För virus som herpes och HPV, där skyddet handlar om yta och inte bara om vätskor, är det en äkta fördel.

Hur säker är den?

Här måste jag vara ärlig: honkondomen har något högre felprocent vid typiskt användande än den vanliga kondomen. Uppskattningarna brukar ligga på att ungefär 15–21 av 100 som använder honkondom som enda preventivmedel blir gravida under ett år, mot ungefär 13 av 100 för vanlig kondom. Vid perfekt användande sjunker siffran för honkondomen till ungefär 5 av 100.

Skillnaden handlar nästan aldrig om att påsen går sönder. Den handlar om att den kan vika sig, glida eller hamna snett – särskilt de första gångerna, innan man har lärt sig var den inre ringen ska ligga. Därför är nästa avsnitt det viktigaste i den här texten.

Så sätter du in honkondomen – steg för steg

• Kontrollera hållbarhetsdatumet och att förpackningen är hel. Öppna försiktigt och undvik vassa naglar, precis som med vanlig kondom.
• Ligg eller stå bekvämt. Ett vanligt trick är att ha ett ben upplyft, som när du sätter in en tampong, eller att sitta på huk.
• Håll påsen med den slutna änden uppåt och kläm ihop den inre ringen mellan tumme och pekfinger till ett litet åtta, så att öppningen blir smal.
• För in den hopklämpta ringen högt och bakåt i slidan, ungefär som en tampong utan applicator. Släpp inte direkt – håll påsen på plats medan du skjuter in den så långt som det går, helst bortom blygdbenet.
• Töm luften ur påsen. Den innehåller ofta lite luft från fabriken och kan kännas som en liten ballong om du inte klämmer ut den.
• Den yttre ringen ska ligga kvar utanför och täcka blygdbenet och öppningen. Ligger hela påsen synlig utanför är den för grunt, och drar den sig ut är den inte på plats.
• Vid samlag: för in penisen i öppningen, inte mellan påsen och slidväggen. Det här är den enskilt vanligaste anledningen till att honkondomen havererar.
• Efter samlaget: vrid den yttre ringen ett varv så att vätskan stannar i påsen, och dra ut den försiktigt. Släng den i soporna, aldrig i toaletten.

Tre fällor som gör att den viks sig eller glider

• Penisen åker mellan påsen och slidväggen. Det händer oftast om insättningen var för grunt eller om den inre ringen ligger fel – tryck då in påsen lite till och styr in penisen med handen.
• För lite glidmedel. En droppe vattenbaserat glidmedel innanför påsen och lite på den yttre ringen gör enorm skillnad, både för känslan och för säkerheten.
• Du reser dig eller byter ställning och glömmer bort påsen. Känn efter med handen – den yttre ringen ska alltid vara synlig och ligga mot blygdbenet.

När är honkondomen bättre än vanlig kondom?

• Du vill ha skyddet på plats i förväg. Honkondomen kan sättas in upp till åtta timmar innan samlaget, så den redan sitter när stunden kommer – ingen paus, ingen sökande i mörkret, ingen diskussion.
• Du vill slippa be om tillstånd mitt i akten. Den som sätter in den bestämmer själv, utan att behöva avbryta och be den andre.
• Erektionen sviktar. Eftersom skyddet sitter i förväg spelar det ingen roll om penisen blir halvstyv, mjuknar eller måste vänta – något som annars är en av de vanligaste anledningarna till att kondomen stryks.
• Du eller din partner är allergisk mot latex. Nitrilvarianten är helt gummifritt och funkar för dig som fått besvär av vanlig kondom.
• Du vill skydda mer hud. Den yttre ringen täcker blygdbenet och minskar hud-till-hud-kontakt, vilket är relevant för herpes och HPV.
• Det är mens. Honkondomen fungerar lika bra då, men du kan inte använda tampon eller menskopp samtidigt.
• Du har nedsatt rörlighet eller svårt att hantera en liten förpackning i ett mörkt rum – insättningen kan göras själv, i egen takt, i förväg.

När är den sämre?

• Den syns och känns. Den yttre ringen ligger utanför och kan kännas av båda, särskilt i början. Vissa upplever den som störande, andra som skön – den är inte för alla.
• Den är dyrare per användning. En vanlig kondom kostar ofta några kronor, medan en honkondom landar på ungefär 15–40 kronor beroende på var du köper och hur stor förpackning du väljer.
• Den kräver lite mer träning. Felinsättning är den vanligaste orsaken till att den ger upp, och det tar några gånger att lära sig.
• Den passar inte ihop med pessar eller cervikal huva – de konkurrerar om samma utrymme i slidan. P-piller, minipiller, p-stav, p-spruta och spiral fungerar däremot utmärkt som komplement, eftersom de verkar på helt andra ställen.

Två seglivade missuppfattningar

Den innehåller spermiedödande medel

Gjorde den en gång. Äldre Femidom var täckt med nonoxynol-9, ett spermiedödande medel som idag anses irritera slemhinnorna och i värsta fall kan underlätta överföring av HIV. Moderna honkondomer som FC2 och Ella har inget spermiedel alls, och det är en fördel. Har du en äldre förpackning någonstans, använd den inte.

Du kan kombinera med vanlig kondom

Nej, och det är viktigt att veta. Använd aldrig honkondom och vanlig kondom samtidigt. Ytorna gnider mot varandra, klistrar ihop sig och kan gå sönder. Välj en av dem åt gången.

Var får man tag på honkondom i Sverige?

Det här är den verkliga bromsen: honkondomen ingår inte i vanligt sortiment på de flesta apotek och syns sällan i kondomautomater. Två vägar brukar fungera. Den ena är att beställa online från europeiska apotekswebbar eller specialbutiker, där den säljs i förpackningar från ett till tolv styck. Den andra är att fråga på en ungdomsmottagning, en klinik för sexuell hälsa eller en RFSL-mottagning – vissa har dem i lager, och många kan ta hem dem på beställning.

Ett praktiskt tips: köp flera. Priset per styck sjunker rejält i större förpackningar, och du vill ha några att öva med innan det realmente gäller.

Honkondom eller vanlig kondom? Jämförelsen i korthet

• När den sätts in: honkondom upp till åtta timmar före samlaget, vanlig kondom precis före.
• Vem bestämmer: honkondom – den som tar emot, vanlig kondom – oftast den som har penis.
• Material: honkondom – nitril utan gummi, vanlig kondom – latex, polyisopren eller polyuretan.
• Tål oljebaserat glidmedel: honkondom i nitril tål olja (läs förpackningen), vanlig latexkondom gör det inte.
• Yta som täcks: honkondom – blygdben och öppning, vanlig kondom – penisen.
• Kräver erektion: honkondom nej, vanlig kondom ja.
• Felprocent vid typiskt användande: honkondom ungefär 15–21 av 100 per år, vanlig kondom ungefär 13 av 100.
• Syns och känns: honkondom ja, på grund av den yttre ringen, vanlig kondom oftast inte.
• Pris per användning: honkondom ungefär 15–40 kronor, vanlig kondom ofta under 10 kronor.

Vanliga frågor om honkondom

Kan jag sätta in den dagen innan?

Ja. Upp till åtta timmar innan samlaget är inga problem, och den sitter kvar utan att du tänker på den. Många som reser eller har långa kvällar väljer just den vägen.

Märks den för den andre?

De första gångerna ofta, ja – den yttre ringen känns mot huden och kan låta lite om det är för torrt. Med glidmedel och efter några användningar brukar upplevelsen bli betydligt mer neutral, och en del tycker att den yttre ringen faktiskt ger extra stimulans vid blygdbenet.

Fungerar den vid oralsex?

Nej, honkondomen är gjord för vaginala och anala samlag, inte för munnen. Vid oralsex gäller vanlig kondom, en kondom som klipps upp till ett munnskydd, eller ett färdigt dental dam.

Kan jag använda den tillsammans med p-ring?

Här finns ingen entydig rekommendation, eftersom p-ring och honkondom båda behöver plats högt i slidan och kan förskjuta varandra. Fråga på din mottagning om just den kombinationen, eller välj en hormonell metod som inte tar plats i slidan.

Tål honkondomen oljebaserat glidmedel?

Nitril tål olja, till skillnad från latex. Men förpackningarna skiljer sig, så läs innehållsförteckningen – och är du osäker, välj vattenbaserat. Det fungerar med alla material.

Hur vet jag om den sitter rätt?

Den yttre ringen ska ligga synlig mot blygdbenet och inte tryckas in. Åker den in, kan du känna slidväggen runt påsen, eller hittar inte penisen in i öppningen, är den inte korrekt placerad. Kläm ihop den inre ringen igen och justera.

Att tänka på första gången

• Öva en lugn dag utan press. Insättningen är en färdighet, inte en talang.
• Töm luften ur påsen och använd glidmedel – både innanför och på den yttre ringen.
• Styr in penisen med handen första gången, så att den verkligen hamnar i öppningen.
• Känn efter under akten att den yttre ringen fortfarande ligger kvar mot blygdbenet.
• Vrid och dra ur efteråt, släng i soporna och använd en ny nästa gång – honkondomen är engångs.

Honkondomen kommer sannolikt aldrig att bli lika vanlig som kondomen på penisen. Men för dig som vill ha skyddet i egna händer, som är allergisk mot latex, eller som helt enkelt vill slippa pausa mitt i akten för att hantera en förpackning, är den ett verkligt alternativ – och väl värd att lära sig.